Upp och ner!
Meeeen allt är inte strålande solsken hela tiden!
Är oerhört trött just nu och hormonerna gör sig påminda oftare faktiskt. Har inte märkt av några större humörsvängningar innan men nu känns det som att humöret dippar oftare.
Det är så mycket nu när vi flyttat till huset. En evigt lång lista på måste göra saker och evigt handlande på saker vi måste ha. Energin finns ju inte riktigt hela tiden och jag är ingen miljonär! Dessutom har vi inget internet och därmed inga tv kanaler så soffmys har inte existerat på väldigt länge :( jobbigt för en gravid kvinna kan jag lova!
En sambo som stressar och är okontaktbar gör inte saken bättre! Han fixar och dolar hela tiden och känns som att han glömmer bort mig mitt i allt. Jag är jätte tacksam för allt han gör men ibland vill jag bara skrika på honom att sluta och att jag vill göra nåt annat nån jävla gång än att måla och skruva grejjer! Han går liksom upp kl 5 när han är ledig och när jag kommer upp vid nio är det full fart och han har massa saker på gång som vi ska göra.
Morgonen är en lugn tid för mig. Jag vill liksom ta en kopp kaffe/the och äta frukost i lugn och ro och vakna till liv. Men den stunden existerar inte just nu :(
Jag är egentligen jäkligt glad att vi fick huset 1 månad tidigare än vad som var sagt från början för fy faaan om vi hade haft det så här sista månaden innan bebisen och på min ledighet! Då SKA jag ta det lugnt och så är det!!
Min sambo tvingar mig absolut inte att hålla på hela tiden men jag klarar inte av att inte hjälpa till och bara se på när han sliter så :( och vi vill ju egentligen bara bli färdiga så fort det bara går för vem vet när bebisen kommer?
Sömnbrist blir det också med alla toabesök och bebis som har disco hela nätterna! Han härdar mig nog för vad som komma skall!
Vissa stunder känner jag mig som en flodhäst också. Även om magen inte är gigantiskt är den ändå som en uppblåst ballong som är i vägen och gör ont emellanåt. Och alla kommentarer om magen hela tiden också! Jag har nog blivit en vandrande mage verkar det som.
Tålamod existerar inte heller längre. Till råga på allt så har jag blivit världens största klumpeduns som tappar saker, har i sönder saker glömmer saker.. Listan kan göras lång. Och när allt man gör blir fel blir man oerhört irriterad. Hade även i sönder min mobil så måste köpa en ny vilket jag INTE har råd med nu :( det roliga är att jag lagat telefonen för exakt samma fel för 3 veckor sedan :( vad bra det går ibland ;) men med mina humör up's and down's känns livet säker helt fantastiskt igen om 1 timme :)
Nää nu ska surtanten fixa lite käk innan hon svälter ihjäl också!