Man tror det inte kan bli sämre...
Förra gången jag skrev hade vi ju nyss fått peniccilin till A. Tyckte det blev bättre först men det var kortvarigt. Han blev sämre med andningen igen och lät riktigt tätt i bröstet och det pep när han andades. Så vi åkte till läkaren igen (för 3:e gången på 3 veckor) och vi fick träffa en karl som bara kikade snabbt på honom och sen skrev ut astma mediciner. Man kan tydligen ge det vid förkylningsastma också. Vi fick två olika sprayer utskrivna, en som ska tas varje dag och den andra ska tas när det är mer akut. Och läkaren sa åt oss att ta den mera akuta sprayen så fort vi gick hem. Bara det att Apoteket inte hade grejjerna hemma :( suck!! Gissa om jag va förbannad. Dom skulle beställa hem så det kom nästa dag, men ändå?! När det handlar om små bebisar som har svårt att andas så tycker jag det är rent för jävligt att man inte ska kunna få medicin emot det samma dag. Och dessutom gjorde dom fel så det inte ens fanns på Apoteket dagen efter heller för att dom inte beställt i tid trots att vi var där redan kl 10 på morgonen. Det löste sig ju iaf tillslut som tur va.
Vårdcentralen här hade dessutom skickat en remiss till en barnläkare på sjukhus också för att ta en extra titt på honom. Så vi va där häromdagen. Och han testade A för kattallergi vilket inte visade nåt som tur är. Men han trodde att A kunde ha astma (finns i min familj) så han ska skicka oss vidare på lungröntgen och nåt som heter svett test som kollar salthalten i kroppen. Jaaa vad ska man säga? Kan det bli lugnt snart eller? Min stackars lilla älskling <3 <3
Under dessa 4 veckor har A dessutom gått igenom en stor utvecklingsfas och varit extra mammig, gnällig och svårsövd. Att han vaknar 1 gång i timmen varje natt gör inte heller att han mår bättre (eller jag för den delen). Jag har en app som heter the wonder weeks som visar när de små tar som språng i utvecklingen och detta ska vara lite extra jobbigt för dom och just detta språnget höll på väldigt länge. Dessutom har A en tand som kikat ut så han har varit ledsen pga den också. Himla mycket på samma gång. Tycker så synd om honom. Han kan ju inte veta varför han mår som han gör och är ledsen. Det gör så ont i mammahjärtat att inte kunna ta bort allt det jobbiga <3 det har varit så otroligt jobbigt och slitsamt dessa senaste veckorna att jag är förvånad över att jag orkat. Bara sovit korta korta stunder i sträck, tröstat i timtal vaggat och bärt runt på min lilla ledsna plutt och inte kunnat göra nåt. Vi har liksom fått pausa livet lite. Men nu måste det bli bra. Jag vet att det finns dom som har det mycket värre så det känns så fel att klaga. Det är inte så att jag är bitter utan jag är bara väldigt trött och ledsen för att min lille älskling inte mått bra. 

